Tjusigt...? Turkost golv, bruna dörrar, lister och trappräcke. Och ett saligt hopkok av tapetrester. Vi fann säker fyra olika taper på väggarna - och då menar jag inte lager, utan bredvid varandra och synliga.

Och så här blev det efter vi gjort om

Vi valde att göra det mesta vitt, med gråa och svarta detaljer.

Denna dörr leder ut till vår blivande balkong.

Dörren till höger är den till vårt sovrum.

Visst blir det fint? Dörrarna ska målas en gång till med grå färg och så ska en jättestor tavla som Tobias bror målat hängas upp på väggen bakom trappräcket. Ett stort träd som Tobias föräldrar vill ge oss ska även få bo här i vår ljusa hall. Och så ska vi givetvis hitta de rätta möblerna att möblera med. Tanken är att det ska bli lite av ett "kontor/bibliotek" till mig.

Vi känner oss väldigt nöjda själva och ser fram emot att försätta inreda hallen och såsmåning om balkongen. Det kommer bli ännu finare i sommar när allt är grönt utanför och man kan ha dörren öppen. Jag lovar att visa er mer sen när vi gjort klart.

Max påskstökar medan mamma påskstädar.

Tänkte jag skulle summera lite, nu när det är sista dagen. Jämföra med hur det var förra gången när jag väntade Max. För det har varit annorlunda. De skojar inte när de säger på MVC att varje graviditet är unik - precis som den individ man bär på.

Den 22 juli (samma dag som Anders Behring Breivik begår massmorden ute på Utöya) får vi reda på att vi väntar barn igen. Tätt och bra, Max är då 8 månader. Det var en märklig känsla. Helt oplanerat, men välkommet! Att vi ser resultatet på graviditetstickan samtidigt som de har livesändningar på nyheterna från Utöya känns lite makabert. När så många liv släckts så har ett nytt liv tänts i vårt.

Början av graviditeten är tuff. I tre, nästan fyra, månader mår jag ständigt illa och har migrän. Under den här tiden kan jag inte äta grönsaker alls, allt smakar jord! Och jag som i vanliga fall ÄLSKAR grönt. Men nu kan jag inte äta det utan att må ännu mer illa - värst är broccoli.

När illamående och huvudvärk lagt sig kommer ett starkt sötsug och en otrolig vilja att baka! Detta har hållit i sig hela graviditeten. När jag väntade Max var jag helt tokig i juice, gröna äpplen och leverpastej, men denna graviditet har jag inte haft något speciellt som jag suktat efter jämt. Det har varierat väldigt.

Om jag tyckte att jag hade ont i kroppen när jag väntade Max så var det ingenting jämfört med hur det varit denna graviditet. Hade jag mött mig själv som gravid med Max och hört mig själv klaga så hade jag gapskrattat åt mig själv. Denna graviditet har jag stundvis inte kunnat gå pga foglossning. Det har gjort FRUKTANSVÄRT ont. Riktigt blixtrat framför ögonen när jag bara ska föra ena foten framför den andra.

Men förra gången hade jag mer ont i ryggen än denna. Och mer ont i knäna. Men enligt min BM så är denna bebis inte lika stor som storebror var - kanske beror rygg- och knävärken på det? Jag har inte heller haft lika ont av att inte kunna sova på mage (i vanliga fall sover jag enbart på mage) denna gången som förra. Kanske är det för jag denna gången vet med säkerhet att jag snart kommer få sova som vanligt igen?

Med Max fick jag så gott som inga bristningar alls. Fick några st runt naveln efter graviditeten med Max var över. Denna gången har jag fått massor! Och det måste vara hormonellt, för jag är mindre denna gången.
Med Max gick jag upp 25 kg och denna gången har jag gått upp 23 kg.

Med Max fick jag karpaltunnelsyndrom och tappade känseln i händerna. Kändes som om jag hade vantar på mig hela tiden. Fick handledsskenor som jag hade på mig på nätterna, fast det hjälpte inte. Denna gången slapp jag det - tack och lov! Jag har svullna händer som domnar lätt om nätterna men dagtid har det varit ok. Ivf inte tappat känseln.

Denna gången fick jag magkatarren from hell! Förra gången hade jag mer problem med förstoppning. Halsbränna hade jag båda gångerna. Men det har gått lätt att lindra med Losec.

Det mest skumma med denna graviditeten är att jag i lite mer än en månad haft ett konstigt "sug" efter att vilja lukta på starka dofter, så som bensin, spritpennor, ett starkt vårtmedel vi har här hemma och doften som finns i nya bilar/på Biltema. Det är superknäppt!!! Jag har gjort lite forskning vad det kan bero på och troligtvis är det någon brist i kroppen, men exakt på vad (eller varför) vet man inte. Det ska tydligen försvinna efter att bebisen är född. Det återstår att se, hehe!

Lite annat kraffs är att det krupit i benen och kliat över allt på kroppen, men det gjorde det förra gången också.
Jag har varit mer emotionell denna gången än förra. Nojig i allmänhet typ. Lättare för att gråta och oroa mig för saker. Fast på ett annat sätt har jag varit mer lugn nu än när jag väntade Max. Men då var jag ju så grön. Nu vet jag bättre och blir inte orolig för de små grejerna - det mesta löser ju sig.

Ja, det var nog det... Jag har säkert glömt nåt. 9 månader är ju en bra stund, även om det går fort. Och fort har det verkligen gått den här gången. I morgon börjar något helt nytt. Undrar hur livet blir? Spännande!

Nu är det dags. I skrivande stund är det bara en dag och 22 timmar kvar tills vi ska vara på Hudiksvalls BB. Huvudet har börjat rusa men samtidigt lugna ner sig. Det som rusar är alla funderingar kring vad som ska med. Jag skriver på en lista sen någon dag tillbaka om vad jag packa ner. För nu är det dags att packa den berömda BB-väskan. Eller kanske väskorna, hehe!

Förra gången, när Max föddes, så bodde vi bara 2 min från Hudiksvalls sjukhus och då gjorde det inte så mycket att om vi skulle råka glömma något för det var ju bara för Tobias att knata hem och hämta det. Men denna gång bor vi ju ca 3 mil ifrån, vilket gör det lite krångligare.

Men jag tror att jag fått med allt som behövs på min lista. Ska se till att tvätta en del saker idag så att allt finns redo för att packas ner i morgon kväll.

En sak jag går och funderar på är om vi ska ta med någon musik. På ett sätt kan det ju vara kul och kanske lite avslappnande med musik som vi trivs med till operationen och bebisen födelse. Men på ett annat sätt känns det överflödigt. För jag vet inte om jag kommer lyssna när jag väl ligger där och är nervös eller upprymd när bebisen väl fötts. Och om vi ska ha musik - vad ska vi välja? Tobias säger att det är upp till mig, han bryr sig inte alls. Men han gillar ju allt jag gillar, så det kanske det är därför han går med på vilket som, hehe?!

Jag får fundera lite. Men tror att jag nog gör en skiva ifall att. En blandskiva som de på BB kan behålla efteråt. Men vi får se. Nu tillbaka till den berömda väskan.

Spännande med vår och allt vad det innebär!

Idag kom det efterlängtade brevet med klockslaget. Och genast blev jag skitnervös. Hjälp.

Inte för att få en till bebis, nej nej. Det som gör mig knäsvag är ryggbedövningen och att de ska skära i mig. Men det måste göras. Och det ger mig något otroligt fantastiskt!

Jag kommer klara det. Måste bara noja mig och bearbeta oron nu. Sån är jag. Spelar ingen roll vad andra säger, jag kommer ändå vara skitnervös bakom mitt poker face.

Men jag fixar det. Snart är allt detta förbi. Vid denna tiden om en vecka håller jag i min nya skatt. Åh vad jag längtar!

Idag är det bara en vecka kvar till kejsarsnittet. Åh, så spännande! Och nervöst. Så mycket funderingar om vem vi kommer träffa för första gången, om hur det kommer gå med snittet, om hur det kommer bli att vara föräldrar till två barn och om hur Max kommer reagera på att bli storebror.

Givetvis kommer allt att gå och bli bra. Saker och ting har en förmåga att lösa sig till det bästa. Men omställningen innan ordningen är upprättad kan vara skakig och krävande. Hoppas att vi alla finner ro och våra nya roller snabbt och relativt smärtfritt.

Min barnmorska är så gullig och har peppat mig mycket under min graviditet angående min oro för hur det kommer gå för Max att bli storebror när han är så liten och för hur det kommer bli att vara mamma till två små samtidigt. Jag vill ju räcka till lika mycket för båda. Ingen ska bli lidande.

Barnmorskan säger att hon tycker att det inte alls är fel att få ett syskon när man är 16 månader. Tvärt om! Båda kommer under en längre tid ha samma sorts behov och uppskatta snarlika saker. Dessutom har inte Max något känsloregister än som innefattar avundsjuka. Det kommer lite senare säger hon och det ska tydligen vara jobbigare att få ett nytt syskon då än nu.
Vi får hoppas att hon har rätt.

Jag tror det blir bra faktiskt. De kommer ju alltid ha varandra och förhoppningsvis ha väldigt skoj ihop även som äldre individer.

Undrar så vem det är där inne. Många som tror och hoppas på att det är en liten tjej. Jag tror på att det är en lillebror som bor inne i magen. Tobias tror det är en lillasyster. Vi var oense förra gången också. Då trodde vi tvärt om och det visade sig att pappa hade rätt. Undrar om jag har rätt denna gången? Jag blir väldigt lycklig oavsett. Men kanske lite, bara pyttelite, mer glad om pappa Tobias har rätt denna gången också. Men huvudsaken är att den mår bra. Allt annat är ren bonus. Snart får vi veta. Bara 168 timmar kvar.

Vem tror ni det är?

Sen ska det bli jäkligt skönt att bara kunna röra sig lite mer obehindrat igen. För att inte tala om känslan som en löprunda ger. Åh, vilken frihet! Det kommer bli tufft men också skönt att få komma tillbaka till sitt gamla vanliga (fysiska) jag igen.

Det går sitter aldrig fel med pannkaka, grädde och lite drottningsylt!

Först sydde jag ett litet täcke som passar bra att ha i korgen/vaggan åt "lillasyskonet". Ett vanligt barntäcke blir alldeles för stort, då kommer bebisen drunkna i täcke. Så jag klippte ut lämpligt stor bit av ett fleecetyg och klädde sedan det i bitar av ett gammalt vitt lakan. Mjukt och lagom varmt till en vårbebis.

Här ser ni hur påslakanet och kuddfodralet blev av det gröna tyget jag köpte sist på Åhlens. De gula rosetterna längst ner är för att stoppa täcket från att falla ur öppningen.

Tyget är så fint tycker jag. Grönt är skönt!

Här ser ni korgen som skall inom kort hängas upp, därav de svarta linorna som ni skymtar. Denna vagga/korg sov Max i som liten i vårt sovrum. Jag tillverkade den av en gammal tvättkorg som jag klädde med skumgummi på insidan och sedan tyg ovan på det. Max som gott i den - ja, när han väl sov...

Denna bebis ska få sova i denna i vardagsrummet om dagarna är det tänkt. I sovrummet får den sova i en vanlig spjälsäng bred min sida av sängen. När korgen hänger på sin plats kan jag visa er hur det ser ut.

Idag mår jag bättre! Det är underbart att inte ha ont i magen och inte må illa. En riktig god natts sömn gör dessutom underverk för både kropp och själ. Ok, jag fortfarande är lite trött och sliten efter föregående natt, men efter att ha sovit i 9 timmar i natt så är humöret på topp igen!

Jag fullkomligt spirar med kreativitet just nu. Fick sytt ett litet påslakan och örngott nu på förmiddagen till lillasyskonet som ska ligga i vaggan som ska hängas upp i vardagsrummet. Jag ska ta kort och visa er senare idag.

Men den främsta kreativiteten just nu är bakning. Jag älskar att baka och ser verkligen fram emot att baka massor i sommar som vi kan äta ute i det gröna. Eller kanske på balkongen eller/och glasverandan?

Jag drömmer även om att anordna en liten fest för goda kompisar i vår trädgård. Hoppas det blir av. Åh, vad jag längtar till sommaren! Tur det är vårdagjämning idag. Det går åt rätt håll. Snart är vi där igen.

Idag är jag ur funktion. Jag var uppe så gott som hela natten med magkatarr - igen. Jag har aldrig varit med om värre magkatarr än den jag upplevt under denna graviditet.

Jag tror att det som triggade det denna gången var Sjömansgrytan som vi åt igår. Det blev nog för mycket för min känsliga mage.

Jag vaknade runt klockan halv två och ända fram till kl halv sju var cirkusen igång. Jag orkade inre springa i trappan efter tredje besöket på toa, så jag spenderade natten på soffan i vardagsrummet. Tur vi har en sån skön soffa.

Runt halv sju somnade jag och drömde underliga drömmar. Drömde bl.a. att vi fick åka in akut till BB för ett tidigare snitt för bebisen i magen hade horn som rev sönder mig inifrån ut. Måste nog haft ont i magen när jag sov på soffan och så vävdes det ihop med min dröm. Där av hornen på bebisen.

Så nu ligger jag nedbäddad i sängen och ska förbli här idag. Känner mig helt matt och tom i magen - vilket jag är med undantag för en mugg blåbärssoppa. Får bli en diet av blåbärssoppa och rostat bröd/skorpor fram tills kejsarsnittet. Ja, och lite andra milda matvaror. Jag vill inte riskera att bli uppe med magkatarr igen under den här graviditeten. Orkar inte mer av detta nu.

Åh, vad jag älskar blommor!
Ett helt rum väcks till liv med en enda bukett!

Den gula duken med vita prickar är ny, fick för några dagar sen ett mycket roligt paket på posten från Stoff och Stil med en del tyger som jag beställt. Denna vaxduk var med i den leveransen. Vaxduk är ju det bästa som finns när man har småbarn. Love it!

Hönan är ett loppisfynd. Min mormor hade en sådan här när jag var liten och den var jag väldigt förtjust i minns jag, så när jag snubblade över den här så var det givet att den skulle bo hos oss. Hönan är i två delar, man kan lyfta upp henne från boet som är en godisskål.

Ännu en söt liten loppis-höna.

Självhäftande påskfigurer i plast som ska sitta i Max sovrumsfönster.

En liten kyckling som ännu saknar en krukväxt. Min moster kom med den förra påsken när hon var här på besök. Får se till att hitta en gullig liten växt i helgen att sätta bak, så den inte står helt tom.

Påskpynt som jag gjorde förra året för att hänga i påskriset. Både kycklingar (ovan) och harar (nedan). De är gjorda är lite tjockare papper och färglagda med vattenfärger. Man hänger upp dem med genomskinlig plasttråd i riset. Enkelt men fint och passar bra med färgglada fjärdrar. Jag kan visa er sen när de sitter i riset hur det ser ut.

Två fina gamla (oanvända) påskkort.
Det var bättre förr - pyntmässigt!

Är det nåt som man inte borde lägga flera hundra kronor på så är det en amningskudde, enligt mig. Det är busenkelt att sy en själv. Det är helt enkelt en kudde med formen av ett "C". Hitta ett snyggt tyg, det jag valt kommer här ifrån. Sen har jag köpt billiga kuddar från Ikea som jag tagit stoppningen ifrån för att fylla kudden med. Stopping kan ibland vara dyrt men köper man billiga Ikea-kuddar så kostade det bara 70 kr för all stopping.

När jag väntade Max så sydde jag en amningskudde av ett gammalt beiget tyg som jag hade liggandes hemma. Kudden fungerade super, men blev fort ful av alla fläckar. Så jag beslöt mig att inför denna bebis sy om kudden i ett nytt mönstrat tyg - med hopp om att inte alla fläckar ska synas lika tydligt som på det enfärgade beigea tyget. Och så här blev kudden.

Något jag saknade på den förra kudden var att kunna "stänga" ihop den. Max somnade ofta när han åt som liten och att då lyfta upp honom från kudden var inte att tänka på - han vaknade på 5 röda! Då tänkte jag ofta att det borde vara ett snöre i ändarna så man kunde binda ihop dem och sedan låta Max sova vidare i sitt lilla "bo". Där av sidenbandet.

Här ser ni närbild på tyget. Gulligt!
Och ja - man kan ha rosa hjärtan till pojkar också!

Idag är ingenting bra enligt Max. Han sov dåligt i natt och fick till slut komma över och ligga i vår säng. Han har svårt för att sova hos oss, ligger mest och vänder sig, slå på oss och tjorvar kring. Efter en stund ledsnade Tobias på Max snurrande och la tillbaka honom i hans säng. Då somnade han om. Klockan var då runt fyra på morgonen.

Sen vaknade Max tidigt, redan halv sex och ville inte sova mer. Jahopp. Bara att infinna sig i att det inte blev nån mer sömn.

Jag sov dåligt i natt av mig själv också. Vaknade stup i kvarten av att händer och fingrar domnat bort. Nu kommer vätskan i kroppen smygandes... Tur det inte är lång tid kvar nu, bara två veckor!
Jag drömde mycket i natt också, stundvis visste jag inte om jag sov eller var vaken. Allt blandades ihop, troligtvis för att jag är så trött och inte riktigt kommer till ro pga värk lite över allt. Ja, och för att Max väckte mig dessutom.

Så vi är två surkarts idag. Så är det ibland. Man kan inte alltid vara på topp. Speciellt inte när man är trött och har ont. Hoppas att dagen går fort eller ännu bättre - lättar upp vårt sura humör.

Idag är jag helt slut i kroppen efter att jag putte omkring Max i vagnen ända till, runt och hem från stan. Vi var ju där inne på MVC-besök, så det var bara att gilla läget. Även om det gick i snigelfart (verkligen) så har jag så förbannat ont idag! Det riktigt blixtrar när jag ska resa mig och gå omkring från att ha suttit ner. Benen bara fungerar inte.

Många säger att jag ska vila för det blir bättre, men faktum är att det gör ännu mer ont då. Och så är det svårt att vara helt still med en liten Max. Jag tog upp detta med min barnmorska igår, om att det inte tycks hjälpa att vila bort min värk pga foglossning, och hon sa att det typ är lite myt att det blir bättre av att sitta still. Visst, rör man på sig mycket (som jag gjorde igår) så får man ont sa hon, men att sedan vila bort det onda sa hon inte alltid är det bästa, eller funkar för alla.

Idag tar jag det mer piano. Jag orkar inte allt jag hade velat göra. Men jag har tagit hand om disken och tvättat några tvättar i maskinen. Och så har jag bakat två sorters muffins som jag ska frysa in; choklad- och bananmuffins och äpple- och kanelmuffins. De sistnämda är i ugnen i skrivande stund. Får hoppas de blir bra så vi har lite fika att bjuda på kring lillens "födelsedag".

Våren har återvänt hit! Detta är en av de första blomknopparna på mina pelargoner. De har sett så vissna och tråkiga ut under vintern, men nu har de åter fått tillbaka livkraft när ljuset hittar sig in genom fönstrena.

Igår när vi var inne i stan passade vi på att köpa lite färgglada kökshandukar. Allt för att liva upp lite! Jag tycker de passar perfekt som påskhanddukar. Visst är de fina och gör en glad?

Jag hittade även detta fina tyg till bara 49 kr metern. Tänkte jag kunde sy fina lakan till lillasyskonet att ha i korgen eller vagnen. Väldigt retro - väldigt mig, hehe!

Idag håller vi på att förbereda oss för att Max ska bli storebror och pynta för påsk. Bebisen kommer ju en vecka innan påsk och då är det lika bra att pynta nu. För den veckan innan kommer det inte ske. På bilden ovan ser ni hur delarna till våra Dr Brown nappflaskor kokas.

I förrgår pysslade jag ihop en påskmobil. Jag tycker den blev gullig. Gjord av en gammal träring till att spänna upp tyg på när man broderar, papper, filttyg, tråd och vattenfärger.

Nu ska vi fortsätta pynta för påsk och blåsa såpbubblor i köket!

Idag har vi varit på MVC inne i stan. Det var nästsista gången, innan vi får träffa lillasyskonet i verkligheten. Det börjar dra ihop sig nu!

Vi passade även på att fynda lite saker här och var, bl.a. på Åhléns. Lovar att visa er ett jättegulligt tyg jag köpte där till att sy bebislakan av att ha i vagnen eller vaggan/korgen.

Max är verkligen lättsam att ha att göra med, ivf för det mesta. Visst, han är nyfiken, full av energi och pillig. Men lätt att underhålla. Bara att slå på Alfons på mobilen och han är tokmöjd i 20 min.

Max skötte sig exemplariskt idag på MVC medan jag och bebisen i magen undersöktes. Jag tog med min vår lilla bärbara dator och slog på Nalle Puh när vi kom in till barnmorskan. Där satt han som ett ljus och BM vart väldigt imponerad över hur lättroad Max var. Behöver jag säga att jag var stolt över min solstråle?

Kanske vill ni också prova? I så fall behöver ni följande...

Max hjälper mamma att organisera i skåpen bland alla burkarna.

Efter frukosten var det dags att moppa upp yoghurt och té från golvet.

Mammas goa lilla hjälpreda!

På mindre än 20 min har Max lyckats hälla ut både yoghurt och avkylt té. Först fick han tag på sin yoghurt som han med glatt humör kletade ut på både bordet, sig själv och golvet. Och snabbt gick det!! Jag skulle bara hämta en sked. Ja, det var bara att torka upp och be Majlo snällt att slicka upp en del från golvet.

Sen efter vi ätit upp vår frukost var det dags att ställa undan. Medan jag la undan brödet blev Max sugen på vad som fanns i min mugg. Jag tyckte att jag ställt muggen långt in på bordet. Men finns det en vilja och långa nyfikna armar så kommer man åt det mesta.
När jag kom tillbaka från skafferiet så var hela Max genomdränkt i té och även ena köksstolen och golvet.

Blir till att ta fram moppen nu. Det är vackert med gammalt obehandlat trägolv - men väldigt opraktiskt i kombination med småbarn. Inte lätt att vara höggravid här hemma. Men å andra sidan är det spännande och roligt! Man vet aldrig vad som väntar en.

Små söta påskliljor.

20 dagar kvar nu bara. Det går fort. Ja, det är lika tungt fysiskt (om inte tyngre) men ändå lättare psykiskt för nu har jag ett konkret datum. Det kommer gå fort! Snart är vi fyra. Knepigt, men häftigt och såotroligt spännande!

Jag håller på att packa i ordning min BB-väska. Det är en del att ta med. Känns lättare denna gången att veta vad som är bra att ha med och vad man kan skippa. Förra gången vet jag att jag letade upp en lista (som nån annan skrivit) på nätet om vad man kunde tänkas behöva. Vi var ju helt gröna då. Men nu är det en annan visa. Nu vet jag. Nu kan jag skriva en lista åt någon annan som inte vet. Det känns skönt, på många sätt, att inte vara helt oerfaren.

Det är mycket som ska skaffas inför ett nytt litet liv - och ändå är jag av den sorten som inte köper så mycket! Men som sagt så är det lite saker som är bra att ha. I veckan som gick så hämtade vi ut ett babyskydd från Länsförsäkringar - helt gratis! Det tackar vi för! Är man s.k. helkunder hos dem så får man låna första bilstolen gratis i ca 9 månader. Så det nappade vi på.
Sen fixade jag diverse saker på apoteket, så som magdroppar av två olika slag, kräm till minsta rumpan, bröstsalva, babyolja och amningsinlägg. Det som är kvar nu är blöjor, ersättning (ifall att...) och nya nappar till våra Dr Brown nappflaskor. Ifall det blir ett till kolikbarn så vill jag vara lite förberedd.

Appropå dethär med kolik... Jag undrar vad chansen är att man får ett syskon som också har magproblem/kolik? Det ska ju vara ärftligt, det vet jag. Jag hade kolik som bebis. Och har någon av föräldrarna haft kolik så är chansen 30% högre att man får ett barn som också har kolik. Men jag hittar inte någon info eller statestik om hur vanligt det är att man får fler barn med kolik?
Hoppas hoppas hoppas verkligen vi slipper det denna gången! Det skulle vara så tufft för Max med ett lilla syskon med kolik och två helt utmattade föräldrar. Kolik är helt klart det nästvärsta jag varit med om i hela mitt liv. Så det hoppas vi verkligen att vi slipper ta oss genom ännu en gång.

Skönt med fredag. Hoppas helgen går lika segt som kola. Fast sån tur brukar man ju inte ha, hehe! Men man kan ju alltid hoppas. Trevlig helg på er!

Dessa små figurer har jag knåpat ihop nu för någon månad sen. Jag gjorde en rosa till Max när han var bebis (fast den var lite större och hade en bjällra inuti) som han var väldigt förtjust i. Så jag tänkte att lilla syskonet skulle få samma figurer, fast dessa ska sättas ihop till en mobil att ha i vagnen. Tanken är att jag ska fästa ett elastiskt snöre mellan dem som man sedan kan sätta fast med klämmor på vardera sida på suffletten. Så kan bebisen ligga och titta på figurerna som tittar tillbaka.

Jag vet inte om färgerna syns helt korrekt på bilden, svårt med sånt där.
Men det är ivf en aprikos, en turkos/blå och en ljusgul.

Jag har gjort många sådana här figurer, och trotts att jag gör på samma vis varje gång så blir de ändå så personliga i ansiktsuttrycken tycker jag. Lustigt. Jag lovar att visa er sen när de är ihopmonterade och sitter fast i suffletten. Ifall ni inte helt förstod hur jag menade.

Visst blev de söta?

Vaken i natt igen med ont i magen. Och sedan svårt att somna om. Det ger ett resultat av trötthet. Jag vill så gärna gå lägga mig, men det vill inte Max.

Jag börjat ana att denna magsjuka gått över i att bli magkatarr. Från pest till kolera, så att säga. Magkatarr har jag haft fler gånger än jag kan räkna till. Men det blir inte mer trevligt för det. Jag vet av erfarenhet att det endast går bort av att avlägsna det som stressar mig. Men just nu är det svårt. Det är så mycket just nu och tyvärr är det bara att rida ut stormen.

Får komma ihåg att bara andas och inte glömma bort att jag endast är mänsklig och gör så gott jag kan. För det gör jag ju.

Snart är allt lugnt, grönt och skönt igen. Snart...

Ibland längtar jag bort. Som nu i eftermiddag, då längtade jag mig långt bort från alla måsten. Jag satte mig ner på golvet och blundade. För ett ögonblick fanns bara jag och mina behov, i min fantasi.

Där och då behövde jag inte koncentrera mig på någon annan. Inte alls anpassa mig eller sätta mig själv i andra eller tredje rangordning. Vad skulle jag göra med min tid? Kanske läsa en bra bok, gå vart jag ville helt själv eller bara ligga och lata mig.

Det vore nåt. Det var länge sen det var så. Det skulle vara hemskt skönt. Och säkert välbehövligt. Men det är inte aktuellt och kommer inte vara på väldigt väldigt länge. Det är inget jag är ledsen över, men jag känner allt mer att efter nästa barn blivit några månader så ska jag ta en minisemester från att vara mamma, fru och husmor.

Det knepiga är att även om jag vet att det skulle göra mig gott (och göra mig till en bättre mamma och fru) så får jag dåligt samvete av att bara göra något för mig själv. Varför är det så? Jag borde ju inte få det. Men jag är säker på att fler mammor än jag känner så här - eller hur?

Det där ständiga dåliga (mamma)samvetet. Föds det med att barnet föds?

Jag tror jag börjat "boa". Eller så är det vårkänslor. Fast troligtvis är det en fysisk rastlöshet helt enkelt. Jag har varit still för länge, pga den framtunga magen som vår hemliga gäst bosatt sig i. Jag vill så mycket!!

Jag vill göra i ordning i många rum just nu. Hallen är så gott som klar, ja grunden alltså, det måste bara målas väggar och golv. Sen ska trappan slipas, målas och den runda väggen i trappen tapetseras.

Sen vill jag fixa fint i vårt gästrum. Tapetsera en av väggarna, hitta en sin sänggavel till dubbelsängen och flytta in min spegelbyrå dit.

Sen vore det så kul att fixa i ordning en balkong att sitta och njuta av solen nu på våren och sommaren. Jag ser det framför mig; vitt träräcke runt om, trall på golvet och blomsterlådor som hänger från räcket. Här sitter vi, allihop och äter frukost. Tobias med sitt kaffe och jag med min stora gula mugg med grönt té. Max har fullt upp med att undersöka allt som finns på balkongen och i hallen som angränsar medan lillasyskonet turas om att sitta hos pappa och mamma.


Det är så vansinnigt kul att bo i ett alldeles eget hus som man kan forma precis som vi vill. Det kanske låter som att vi har mycket att göra (vilket vi har) men vi njuter av alla projekten. Det enda man skulle ha lite mer av är tid och pengar. Ja, och rörlighet - för min del. Men så är det. Allt har sin tid.

Fast jag längtar så tills jag kan igen. Jag har myror i byxorna - så som jag alltid haft. Och alltid kommer ha.