Jag behöver verkligen semester. Känner mig stressad varje dag numera. Och drömmer varje natt om att jag är ute och reser.

Men att åka ut och resa är inte aktuellt. För i samma sekund som jag drömmer mig bort till varmare breddgrader med fina ständer så slås jag av hur en semester med två små barn verkligen skulle bli. Nämligen allt annat än just semester.

Man vet att man är småbarnsförälder när man tycker att semester innebär mer arbete och ansträngning än att vara hemma. Hemma är allt barnsäkert, planerat och anpassat så att man kan få några ostörda minuter till sig själv lite då och då under dagens gång. Att lämna detta för "semesterfirande" gör att dessa små stunder av utandning försvinner.

Men lik väl - jag är VERKLIGEN i behov av att få semester. Egen semester. Frågan är bara när och hur det skulle gå till?

Vår annars så trötta kille är numera mer svårflörtad till att sova. Både dag- och kvällstid. Han är trött och gäspar ofta men nix, här ska det inte sovas.

Måste bero på att han axlar en ny roll som storebror som ligger bakom detta nya beteende. Hoppas att han snart blir sitt gamla vanliga (lätt för att somna) jag. Det är inte lätt att vara liten, men större än lillasyster.

Idag blir finaste Tove-tott fem veckor! Mysiga goa underbara unge!