Ett Enklare Liv -

Städa undan sommaren.

Igår var vi ute mestadels av dagen och städade undan det som fanns kvar av sommaren. Gräset skulle klippas en sista gång och möbler samt krukor skulle plockas in så att det inte skulle skadas av frost och den snö som vintern bär med sig.

Hösten kan te sig tråkig, men den är även vacker. Nya nyanser uppträder i naturen. Färgerna är oftast inte lika starka som de sommaren lockar fram. Men ändå väldigt vackra!

Givetvis var det ju inte "bara" att sätta igång och klippa gräset.
Klipparen behövde ju givetvis lagas lite först. Till Tobbes stora missnöje.

Jag plockade in fina lerkrukor.

I veckan pyntade vi vår fula trappa. Trappan går på sin sista vers och måste bytas ut. Ja, redan helst igår. Men det ska ju hinnas med också.

Det mysiga med hösten är att man nu kan njuta av tända ljus, marschaller och brasor.

Vårt träd. "Livets träd".

Hösten är vacker!

Alla var med ute. Tove och Max sov middag i vagnen.

Majlo följde mig som en svans och ville bara ha med mig på lek.

Hösten innebär att sommaren är över och det känns aldrig kul.

Men hösten är fin, om man bara tittar på den med ett öppet sinne.

2012-09-30 @ 09:45:45 Permalink Hemma Kommentarer (2) Trackbacks ()

Jag vill mer.

Just nu är jag mammaledig med mina två fantastiska barn. Men om några månader måste jag komma tillbaka till verkligheten igen och göra något för att livnära mig och min familj.

Jag kan absolut ta ett "vanligt arbete" och kommer förmodligen göra det också. Men jag vill något mer. Jag vill göra något som gör mig lycklig och som sprider glädje till andra. Och så vill jag integrera och sprida mitt budskap om "ett enklare liv". Men hur?!

En idé är att öppna någon form av lanthandel. Med ekologiska, närodlade/producerade produkter med en känsla av enkelhet och kanske lite vintage/loppis feeling? Det finns många lanthandelsbutiker där ute, vad skulle göra min unik? Och vad behövs? Vart skulle butiken vara? Samt hur ska jag locka till mig människor?

Det är mycket jobb att vara egen. Men det kan ju bli bra och vara värt det - ifall man lyckas.
Jag vill nåt mer än att bara knota på för någon annan.

2012-09-27 @ 12:24:10 Permalink Filosofi Kommentarer (0) Trackbacks ()

Du finns kvar.

Någon gång i natt runt kl två så var det tre år sen som min mamma dog. Hon hade varit sjuk i cancer sen en tid tillbaka.

På hösten 2009 kände jag på mig att hon snart skulle försvinna. Och jag visste att hon skulle släppa taget när ingen såg på. Min mamma var ofta stark inför andra och la på ett leende trotts att något inte stod rätt till. Det var hennes sätt att hantera saker. Och även när hon var döende gjorde hon det till viss mån.

När vi alla sov så följde hon med någon som kom för att hämta henne. De senaste gångerna jag hälsade på sa hon flera gånger att någon var där hos henne, men hon visste inte vem det var. Jag tror det var min mormor, jag vet hur mycket min mamma saknade sin mamma.

Morgonen den 24 september 2009 fick jag ett samtal om att min mamma gått bort. Då möttes jag av det största mörker och tomhet jag någonsin upplevt i hela mitt liv. Livet ändrades på en handvändning. Min mamma var för mig hela min familj så när hon gick bort kände jag mig föräldralös.

Någon gång runt kl två i natt blev jag väckt av en av de två individer som gör mitt liv värt att leva. Den som väckte mig bär samma namn som min mamma och är väldigt lik henne på många vis. Så även om min mamma inte är hos mig fysiskt så lever hon genom mig och sina barnbarn.

2012-09-24 @ 06:58:34 Permalink Till mamma. Kommentarer (1) Trackbacks ()

Nu är vi igång igen!

Dags att göra något åt resten av övervåningen. Vi har två rum kvar där uppe: den övre salongen och ett sovrum som ska bli Max nya sovrum - Tove ska ta över det som han bor i nu.

Första steget - riva skiljeväggen i den övre salongen. Det är varit ett vardagsrum/allrum och ett litet kök med en tunn skiljevägg. Den ska bort så det blir ett stort rum. Här får ni se när Tobbe river väggen och i vilket skick rummet är i innan vi renoverar. Kul "före-bilder" att ha sen att jämföra med när vi är färdiga.

Detta har en gång i tiden varit en hel familjs kök.

Detta är en gammal fuktskada. Ser inget vidare ut,
men det är inget beskymmer då läckan i taket är fixat.

Här ska vi så småningom sätta in en pelletsbrännare
som värmer upp hela övervåningen.

Det är alltså denna vägg som ska rivas.

Ner med alla lister först.

Två nyfikna åskådare. Och en hund som flyr från oväsnet.

En stund senare och väggen is no more!

Kvar är bara en härlig rymd!

Den blåa dörren leder in till det rum som kommer bli Max nya rum.

Tobbe tar bort spikar i golvet.

Nu är det bara att forsätta riva ner gammal tapet
och täta för drag innan isoleringen ska upp.

Det kommer bli bra detta!

Kanske måste förtydliga att vi INTE bor i den röran som visas här på bloggen. Det verkar finnas folk som tror det. Våra barn lever inte i den renovering som pågår. Barnen är med korta stunder, typ när jag fotar och då sitter de i sina stolar och är inte nere på golvet. De får inte vistas själva i dessa rum/områden innan det är helt färdigt.

2012-09-22 @ 08:31:00 Permalink Kommentarer (4) Trackbacks ()