Ecosmart och rent.



Detta är smart! Är det nåt man kan spara in både pengar och för miljön så är det genom att skaffa sig disktrasor som är gjorda av lin eller vävda i grovt bomull.

Det har vi här hemma. Man slipper köpa ny jämt och ständigt när den börjar bli äcklig. Det man gör med dessa är att man slänger in dem i tvättmaskinen och ut kommer de frächa som om de vore nya! Skitsmart!

Här kan ni köpa dem, de kostar 70 kr. Kan låta dyrt men det är det inte med tanke på hur läääänge de håller.

Lite räcker lång väg.

Tanken med ett enklare liv har vuxit inom mig länge. Det var ganska nyligen som jag kunde sätta konkreta ord på den känsla jag länge burit på. Känslan är som en längtan till något simpelt. En vilja att rymma från alla jobbiga måsten. Men även en känsla av plikt. Jag känner ett ansvar för miljön och planeten jag bor på.

Det sistnämda har blivit starkare sen jag fick barn. Jag vill inte att mitt barn ska växa upp i en förstörd värld pga människan slarv. Jag vill göra det jag kan för att förbättra situationen och miska den rådande miljörförstörning. Vad gör jag då, kanske ni undrar? Det handlar om de små sakerna. Listan kan göras lång, så jag tar bara upp några saker.



Så gott som alla Max kläder är begagnade. Ibland händer det att jag köper nytt, men kan jag så köper jag hans kläder på second hand eller aktioner på internet. Och köper jag nytt köper jag främst ecologiska och fair trade kläder.

Alla våra möbler här hemma (förutom ett få tal, som kan räknas upp på en hand) är fyndade via annonser, på loppisar eller ärvda. Dels trivs jag bäst i gamla möbler, de har en helt annan patina och kvalitet än nytillverkade möbler - men sen tycker jag även att de är snyggare. Det det är ju en smak sak.

Vi bor i ett hus som är uppvärmt av jordvärme och kakelugnar. Mycket bra och ekovänlig uppvärmning.

Sen tror jag även på att hellre köpa dyrt med kvalitet sällan, istället för att köpa billigt och ofta. Jag köpte nyss en dyr vinter jacka. Det gjorde jag förra gången jag köpte en jacka också, men så höll den i fyra år dessutom. Så egentligen var den inte så dyr om jag räknar ut vad den kostade mig per år. Att köpa mer sällan spar ju även det på miljökontot.

Klicka på bilden för länk till vart den är köpt


Mitt senaste inköp ser ni ovan. Jag är en juice-junkie! Jag måste ha juice varje dag. MEn jag skulle ljuga om jag inte erkände att jag både tyckte det var besvärligt och synd att vi här hemma förburkade så många juiceförpackningar. Så jag beslöt mig för att investera i en juicecentrifug. Så nu kan jag både välja exakt vilken juice jag vill dricka, slippa konserveringsmedel och tillsatt socker och slippa konka hem förpackningar som både tar upp stor del av vår sopptunna. Gott för alla parter! Och god juice!

Det började med en önskan.

Som många av er som läser vet, är jag ingen ny bloggare, men detta är en ny blogg. Den känns mer aktuell än min förra som jag drev i flera år, innan jag valde att avsluta den. Det har nästan gått ett helt år sen jag skrev ett blogg inlägg sist. Mycket har hänt! Och mycket kommer att hända. Nu känner jag en lust för att dela med mig igen, till er som vill läsa.

Denna bloggen kommer att ha ett tema, till skillnad från min förra. Dock kommer de vara lika på många sätt. Denna bloggen, precis som min förra, kommer att handla om mitt liv och vad som händer i min vardag. Skillnaden är att det ska finnas en röd tråd som dyker upp lite då och då. Den röda tråden handlar om det val av liv som jag och min man valt att leva. Vi vill leva ett mer enkelt liv. Vi vill båda ifrån det som orsaker oss människor mycket stress och påfrestning i livet. Där av namnet på bloggen; Ett enklare liv.

Jag har i så gott som hela mitt (ännu inte så långa) vuxna liv bott i en storstad - Göteborg. Göteborg kommer alltid förbli i mitt hjärta, av många olika själ. Men att bo i en storstad har många negativia faktorer - det är stressigt, ljudligt, trångt, mycket intryck, en hets kring konsumtion och en mentalitet som är väldigt individuell och som på många sätt leder till alienation. Stor staden har givetvis många fördelar också! Och jag förstår mycket väl varför många väljer att bo i dem och trivs med det. Men just nu, i vårt liv, kändes det inte rätt.

Det finns många många många fler orsaker till varför statslivet inte lockade oss mer. Men den främsta var att vi en dag i februari 2010 upptäckte att vi skulle bli föräldrar. En tanke om vart och hur vi ville att vårt barn skulle växa upp började gro. Det kändes uteslutet att fortsätta bo i en storstad. Både jag och min man är uppvuxna på landet som små. Så ville vi att våra barn skulle få ha det också.



Tobias, min man, började söka jobb i Hälsingland, som han kommer ifrån. Hans familj finns här uppe och genom dem fick han ett arbete som smed på Gränfors bruk. När vi fick klartecken om Tobias jobb (Maj 2010) så packade vi ihop oss och hunden Majlo, från Västra götalands län och flyttade 65 mil norr ut till Gävleborgs län. Eller närmre bestämt till Hudiksvall.

I Hudiksvall bor vi ett litet slag medan vi letar efter ett stor och gammalt hus som vi kan renovera. Vår vission är att bo på landet, i ett gammalt hus som inte är sönder-renoverat där alla gamla charmiga detaljer finns kvar. Där vill vi bygga upp vårt liv och renovera så huset blir helt perfekt - för oss.
Vi går på många många visningar av alla möjliga hus. Vi finkammar bostadsannonserna på internet och i tidningarna. Månaderna går. Inget faller oss helt i smaken. Tills en dag då vi plötsligt ser en annons med "vårt" hus! Efter tre visningar och budgivning blir huset vårt, på riktigt. En månad innan vårt barn beräknas födas skriver vi på alla papper och kan stolt kalla oss husägare.



Vårt mirakel kommer till världen den 22 november efter en tuff förlossning på tre dygn som avslutas med kejsarsnitt. Miraklet får heta Maximiliam Love, kallas kort och gott för Max. När Max är knappt en månad får vi nycklarna till huset och vi flyttar in. Snön ligger i höga drivor och vintermörkret blandar sig med en tät dimma av sömnlöshet och kolik. Nu kan vårt äventyr som husägare, föräldrar och sökare efter ett enklare liv börja.





RSS 2.0