Sedan kom Tobias mamma (Max farmor) för att umgås med Max, medan jag och Tobias åkte iväg till vårt möte. Kändes skönt men konstigt att åka iväg bara han och jag. Det var länge sen vi gjorde det. Senast det hände var innan Max föddes. Väl inne i stan så fick vi vänta en stund, det tyckte Tobias var jobbigt. Han blev rastlös efter bara några minuter.

Fem minuter över halv tolv kom en kvinna och hämtade oss. Nu var det äntligen dags! Nu skulle vi få se vem det är som bosatt sig inne i min mage! Behöver jag säga att spänningen var olidlig?!! Eller, ivf för mig. Tobias behöll lugnet väldigt bra - som vanligt.

Det visade sig att jag är i vecka 16 och inte vecka 19 som min barnmorska trott. Så vi får lov att komma tillbaka igen, för just nu är bebisen för liten för att undersökas ordentligt. Men allt som sköterskan kunde se i nuläget så jättebra ut, inga fel eller avvikelser. Men de vill ändå att jag kommer en gång till så att de kan titta på alla organen ordentligt för säkerhets skull. Könet ville vi ta reda på men inte heller det syns ännu. Men om två veckor lovade hon att försöka kolla om Max ska få en lillebror eller en lillasyster.

Spännande!! Ja, vad kan jag säga... Livet blir aldrig som man tänkt sig - oftast mycket mycket bättre!